I mitt rum är jag nu. Det är skönt i mitt rum. Det är stökigt, men jag trivs.

Söndagar är så vidrigt deprimerande. När jag satt på bussen hem idag, klockan var kanske halv två, så var det alldeles tyst. Det var fullt och tyst. Alla är helt paralyserade och säger ingenting. Läskigt.

Helgen är till för att man ska kunna göra vad man vill utöver att gå till skolan som man "måste" göra i veckorna. Samtidigt är lördagens sysslor alltid måsten känner jag. Man måste hela tiden se till att man gör något man verkligen vill. Jag kan sätta minst en spänn på att 75% av alla som gör vad dom vill på lördagar egentligen inte vill göra det. Sen är söndagen den fria dagen. Men då är man bara trött på allt och kunde lika gärna gått till skolan... eller något.

Snart ska jag äta kyckling.

Juste, jag hade faktiskt en utomordentligt bra lördag igår!