Tänker efter lite... nej, det blir inget öppet brev till omvärlden om ointressanta som intressanta saker. Inte just ikväll. Nu är jag trött och är självklart ändå i valet och kvalet om jag ska se lite Seinfeld eller om jag ska blunda för natten. Bläbläbläblä. Skönt att det är min blogg och att jag därför kan skriva vilken strunt som helst. Bläbläblä.

Förlåt hörni, verkligen, omoget av mig och jag ska bättra mig och bli en sundare och friskare människa under semestern.

Love ya'll.
Love jall haha...

Innan jag försöker komma med någon slags uppdatering måste jag förklara för Katarina varför jag förstörde hennes jobb, designen.

Jag tyckte verkligen att jag såg hemsk ut på bilderna! Fulfulfulfulful var jag enligt mig själv och fastän inte jag direkt klickar in på min egen blogg varje dag så händer det att jag vill kolla hur det blir och synen av mig själv var verkligen inte fin. Jag hade väl en dålig dag eller så var dom för oredigerade (haha). Du är lika underbar för det och jag är ändå hemskt tacksam för att du tog dig tid. Men allt sådant där vet du redan. Nu blev det en bild (tre bilder) där jag knappt syns och det känns nog bättre så. Huva.

Kommer något annat någon annan gång, kanske senare ikväll om alla har tur.

Nu är det mycket som inte stämmer. Att jag skriver det här betyder egentligen ingenting för jag kommer ändå aldrig berätta vad det är som hänt, dom få som vet skulle inte fått veta om det inte vore för deras utomordentliga timing. Det är som det är och snart kommer mina vackra föräldrar hem från Finspångs kräftskiva. Tack för det. Vill att den här dagen ska försvinna. 

Dagen får en meningslös video, med en ack så meningsfull musik. Vill uppleva den här människans konsert om och om igen, vill dock att han endast ska spela för mig och att jag ska få hålla om honom och att han håller om mig tillbaka. Nåja. Imorgon arbetar jag som vanligt och påbörjar därmed en vanlig arbetsvecka.

Varm kram till er.

Om det är dåligt med uppdatering under veckorna så kommer den här helgen förmodligen inte vara till någon smärre glädje. Sticker till Tyresö för att hänga med Alva 3 år och förmodligen får Pippi Longstocking vara med på ett jävligt stort hörn. Blir kul.

Puss och tack för att ni som läser faktiskt läser och kanske förstår att allting egentligen är väldit simpelt.

Hej Monki 20 kr.

Imorgon är det fredag. Å vad härligt. Kommer bli en fullspäckad helg med barnvaktande och matchgång. Kul kul kul.
Ser ut att bli arbete även nästa vecka, även det kul kul kul.

Imorgon trillar dessutom en söt lön in på the konto. Jii!

Sitter nere i soffan med familjen. Det tittas tydligen på Idol här framför tvn och självklart kan jag inte låta bli att glo tillbaka fastän det är så jävla vidrigt med i princip allt på fyran. Äckel.

OKEJ... nu sa just någon jävla Bagge att man måste se "lite utvecklingstörd ut" när man håller på med rock och pop.

Mitt liv är är jobbet och sömnen just nu. Dessutom går jag nästan hela tiden och det går ju bra.

Så, nu har jag visat en liten ny bit av mig själv.

Puss på plutläppen

Dagen idag har varit bra.
Kvällen ikväll har varit hemsk.

Sitter med min nya klänning från Monki på mig. Den kostade mig 20 kr. Fyfan vad det sved.

Känner mig snygg idag och det är bra. Trots en viss bakishet.

Puss på alla som faktiskt vill ta emot.

Sommaren kommer långsamt... eller har den avslutats långsamt? Det är ju så fint väder att man bara vill svälja hela skiten. Vad tragiskt att inleda med tal om vädret. Ska se vad jag kan göra för att bära upp det.

Har fått jobb nästa vecka också, minst, o

 

ch det känns ju fridfullt måste jag säga. Jo men det gör det ändå, fastän det är så jävla meningslöst att sitta och göra det jag dagarna ut och dagarna in. Med tid för hemgång och sömn också.

Igår var det ett sött litet Kent-tema på Metro eller egentligen nergångna 90s så jag måste säga att skepticismen var jävligt närvarande. Det visade sig att temat var otroligt passande för just den här kvällen. Kanske var det för att hösten är på väg och att Kent känns lite varma och ylliga när en ishavsvind fångar upp en på stan. Inte fan vet jag men funkade gjorde det hur som.

Efter en hickig nattbuss kom vi hem, välbehållna och ölen har stannat i huvudet men nu som en ilande huvudvärk istället. Det känns jobbigt på flera sätt men främst pga att jag om några timmar ska vara på Kungsholmen på kalas och därefter vistas framför en film med Malin någonstans i stan, efter att ha svalt lite sushi. "Åh, lax-sushi vad gott asså." Ja Malin, det var så du sa.

Bilderna är tämligen obefintliga och det är ju väldigt synd eftersom alla är så snygga och bra. Kanske borde sno med mig en kamera idag?

Okej en relativt gammal bild på mig och älskling till syster Annika som är så stor nu... buh.

... purjolökssoppa mina vänner. Mmm blir lunch imorgon också alltså.

Det går bra i livet annars, om nu någon långt borta någonstans tvivlade på det för en sekund, kanske pga den usla uppdateringen här...

Jobbar varje dag, har helger som många andra men dom bara flyger förbi. Det jag minns mest av förra helgen var när Katarina svarade "Absolut" på ett viktigt sms jag oljade iväg i min nedstämdhet på söndagens sena eftermiddag. Tack.

Är inne på andra veckan av... hur många vet jag ej, inte än i alla fall men det verkar inte vara någon tvekan om hur några det är som har tid eller lust att ta sig tid att göra det jag varenda dag gör. Igår var jag i repan (jag och tanterna har döpt om receptionen) och imorgon spelas samma visa. Slipper alltså att maniskt ta mig igenom människors journaler vilket jag inte har något emot, egentligen. Kan dock knappast påstå att det är speciellt utvecklande men det är pengabringande och det är det som driver mig. Blev kallad kapitalist av min mors väninna när jag tömde mina uppgivna outvecklade känslor och om så är fallet så får fallet så vara.

Idag ser jag tillbaka på tiden då mina fötter blev misshandlade av denna sortens skor:

Jag är gravid.
Snart kommer min bebis till mig.

Nu är jag hungrig också. Inte bara klockan-är-snart-lunch-hungrig utan djuriskt hungrig.
Fyfan vad livet är grymt! Woho någon borde komma och skåla med mig eller något liknande.

Har en dålig dag. Hade en bra dag. Har nu en dålig dag. Dålig kväll. Det spelar ingen roll vad det beror på, det blir inte bättre för att jag skriver några smärtsamma meningar som mest är till för synd-om-tyckande.

Imorgon är det ju en ny dag och tacka fan för det säger vi här från Emelie Lever AB.

Ligger svettig på min mage som är placerad på min säng.

Jag har inlett ett nytt liv, eller snarare ett nytt kapitel. Det är nog nu. Steg räknas maniskt och kanske vill det funka? Det kanske är det som krävs för att man ska ta sig ut, för att få ihop alla dagens steg. Kan inte säga att jag mjukstartat. Tycker jag varit duktig.

Bra frukost
Ok lunch
Frukt
Bäst middag
Nybakta bullar ligger orörda på bänken och rester från gårdagens fika, dvs prinsesstårta finns i kylen redo för mig men icke! NEJ!

Imorgon jobb igen och sen vet jag ej riktigt hur det ser ut framöver. Förhoppningsvis blir det ytterligare några tillfällen och inkänade timmar och busskort.

Go'natt och puss

Imorgon ska Emelie H knega. Några timmar blir det nog, om inte en heldag till och med. Några hundralapps i alla fall. Har gjort matlåda också vilket känns vuxet och moget och sofisti... nej jag skojar nu. Nåväl, uppstigning tidigt tidigt tidigt imorgon. Sömn behövs därmed nu!

Sov vackert.

Ibland undrar jag vad fan problemet är?




Jag är så där spräng-kissnödig men inte fan rör jag på fläsket.
Ska se vad det är på tv ikväll först, sen går jag och kissar och förmodligen fortsätter jag resan ner till tvn.

Kiss

En dikt jag nu skrivit
tårögd jag under tiden blivit.

Å, saknar mina föräldrar väldans mycket nu alltså. Får väl fara och hämta dom om cirkus 40 minuter.
En dikt ja, jag passade på att skriva en liten
kanske läser den högt när vi njuter av tårtbiten.

Puss från en lycklig Emelie H.

I fredags firade mina föräldrar 10-årigt äktenskap. Jag älskar mina föräldrar. Det räcker egentligen så. Inte för att det finns någon gräns för hur mycket jag älskar mina föräldrar men jag skulle ju kunnat förklara varför jag älskar dom men nej. Det är mina föräldrar och mina känslor och den här gången behåller jag dom för mig själv. Kanske får dom höra idag någonting som kanske skulle kunna ge en ledtråd till hur mycket jag älskar och värdesätter dom.

Deras tåg kommer tillbaka från Malmö 13:30 så jag tänkte åka till Tumba och köpa en tårta lite innan så att dom inte vet om det. Å, vad bra det känns. Har ännu inte bestämt mig för vilken sorts tårta det ska bli men jag vet att prinsess är en riktigt höjdare, dock inte hos Annika men jag kanske kan övertala henne om att det är gott. ÄT!

Jag, Annika och Bobbo (Frida) sitter nu och gör lite olika saker. Annika gör lite matsäck för hennes heldag någon annanstans. Bobbo ska ner och duscha och jag ska alldeles strax göra matsäck till henne. Hon ska på hajk. Hahajk. Det blir nog kul för henne, jag hoppas bara att jag slipper skjutsa henne ända fram till stället där hajken skall äga rum. Jag ska först köra ner henne till samlingsplats 1. Anledningen till varför jag inte vill skjutsa hela vägen är faktiskt två stycken (snygg mening) (kul med två parentes-grejer i ett och samma inlägg), den första är att jag inte har någon jävla aning om var stället ligger och det betyder att jag skulle bli tvungen att köra efter någon och hela tiden ha stenkoll på var den där bilen befinner sig och se till att den inte försvinner. Den andra är att jag misstänker en invation av grispest i min kropp. Yes, that's right, jag går i princip bara och väntar på att jag ska få feber och problem med andningen. Jag är nämligen så jävla förkyld att jag knappt orkar lyssna på min egen täppta jävla röst. Ursch. Ska försöka orka fixa lite här hemma sen i alla fall, tvätta en maskin eller två vore nog uppskattat.

Yes, nu har det börjat. Med den vackraste årstiden hösten kommer helvetet förkylning. Visserligen är jag en jävla fena på att drabbas av denna även på våren och sommaren men just när hösten kommer brukar det alltid bli värst. Nästan är det område som är mest drabbat just nu, lite halsen också men det tror jag kan bero på mycket som inmundigades igår i form av moln.

Imorgon ska jag upp 05:15 för att köra mina föräldrar till tåget, dom ska fira bröllopsdag i Malmö så fint så.

Tusen tack Katarina. Kul att du kommer till Grödinge imorgon tycker jag...
Även tusen tack till Malin och gårdagens sällskap.

Puss

Försöka. Äta. Död.

Emelie var som sagt och hälsade på mig här ute på min lilla ö. STORA Värmdö. Längst ut på Värmdö, för er som är närmare intresserade. Efter att ha larvat oss så larvade vi oss mera. Men då framför kameran. Resultat av denna larvstund ser ni ovanför.

Emelie var girig och sa att nu ska det vara vitt, och det ska inte vara någon liten bild, och det ska va så och inte si och sen lite till.

Håll tummarna för att hon dricker sig stupfull på öl tillsammans med Malinbrallan ikväll, - jag som egentligen skulle varit med om det inte för dumma SL. Men dom ska komma och våldsgästa mig en vacker dag hoppas jag. - så att hon blir nöjd även om det är onöjt.

Emelie! Skrik till om du mår illa.

Lägg märke till hennes fläck.

Vi ska dricka bärs,

vi ska dricka bärs idag.

 

 

Det började redan när jag cyklade. Kläderna jag hade på mig fick mig att känna mig som en ung kvinna på 30-, 40- 50- eller 60-talet. Vid maten börjar Annika fråga pappa ett gäng frågor dom hållt på med i skolan, dom handlar om hur det var i skolan för en tid sedan. I pappas fall rör det sig om skolgång på 60-talet och när han helt lyrisk satt och berättade om hur det var när han gick i skolan, hur dom hela tiden hittade på rackartyg som lärarna alltid genomskådade på ett eller annat sätt, det var så underbart. Jag vill tillbaka till en tid jag aldrig upplevt. Jag vill uppleva annat än den här vidriga samtiden.
Om några dagar släpps lite grejer med Beatles, eller lite, det är väl i princip allt dom gjort. Hela alltet kostar ungefär 2400 kr. Väldigt värt men väldigt dyrt. Älskade Beatles. Älskade dåtid.


Fagra Rosalind Russel. Dåtid.



Emelie Hovbrandt. Nutid.

Smög till Katarina på förmiddagen, det var mycket trafik.
Vi åkte och handlade till hennes nya familj, det var roligt, det tyckte Katarina också fastän hon kanske inte vill erkänna det. Hon tycker nog att det är ohälsosamt för mig att få ett slags storhetsvansinne.

Idag mina vänner, idag har varit en bra dag this far. Jag lämnade bil hos mor och cyklade hem (FAAN VAD BAKEN GÖR ONT) och jag är så förvirrad. Alla som faktiskt sett delar av min bak, om inte hela, vet att den inte är benig eller speciellt liten men ändå känns det nu, när jag sitter på min mjuka säng, som att den endast består av skinn och ben. Det kanske är sadelns fel... vad vet jag?
Idag är en bra dag. När jag kom hem fick jag tag på (läs: fick hon tag på) Carina från stället där jag arbetade i sommar och dom behöver mig, dom vill ha mig. Jag är så snäll så jag låter mig användas och det med start på måndag. Nu känner jag att jag kan köpa ett fult busskort för alla världens pengar för att jag vet att jag kommer att få tillbaka en stor del! Underbart.

Imorgon mina vänner, imorgon är en bra dag.

Jag avslutar med att säga att den här kvinnan inte sjunger vackert, men att det är en fin melodi och att jag fick gåshud när jag och Katarina hörde den i bilen på väg hem till henne.

Blöt puss.

Hej,

nu ska jag äta tårta hos Katarina. Har inte tid att skriva så käft.

På återseende.

Idag är jag uppe relativt tidigt och det finns självklart en anledning. En ljuv anledning. Jag ska ta bilen till Värmdö och hälsa på Katarina ett tag. Wiih.

Himlen är nästan helt vit, det finns några inslag av grått också. Det blåser i björkarna utanför mitt fönster och alla löv och blad är inte helt gröna länge. Många har ändrat färg och några andra har till och med ramlat ner på marken. Hoppas dom har det skönt där. Det är vackert och det är höst. Fy tusan vad härligt med höst! Åh. Det här blir nog en bra dag. Jag har en känsla av det i magtrakten.

Jag ska ringa ett very important phone call later on aswell. Det kanske kan bringa arbete och inkomst i slutändan. Herligt go' vänner.

Lite bilder som verkligen ger mig höstkänslor: