Min jätterara, goa, snälla arbetskamrat/chef ringde just och undrade hur jag mådde. Men innan jag hade pratat färdigt sa hon att jag lät alldeles för täppt och förkyld för allt vad arbetande innebär.
Hon tyckte absolut att jag skulle stanna hemma imorgon också och bli riktigt bra tills på måndag.

Men istället för att känna mig lättad så har jag världens tyngsta känsla i hela bröstet...
Blä blä blä blä fan fan fan fan.

Undrar om vi har glass hemma...