Under en lektion med ämnet Filosofi togs den svenska fina traditionella oförstörbara monarkin upp. Mycket intressant tycker jag. Jag själv då som tycker att monarki är något som endast gud eller djävulen kan ha kommit på. Nu var det ett visst forum som fick mig att tänka på det igen.

Jag har egentligen ingen lust att skriva utförligt vad jag tycker och tänker. Jag känner väl mest att det är larvigt att hålla på och dalta med dessa ointressanta människor. Det är för ytligt, det är för dyrt, det är för konservativt, det är för traditionsenligt, det är för... fel. Jag ser seriöst ingenting som skulle vara någorlunda positivt med att ha en familj som alla måste dreggla efter. Jag ska göra allt som står i min makt för att inte trycka på caps lock bara för att uttrycka mina känslor lite extra. Men kom igen, Sverige, när man låter denna familj sitta på mjuka, fina, palats-stolar under en jävla uppvisning som görs för någon jävla prinsessas födelsedag. Då... då känner jag att jag inte orkar mer. Jävlar.