Pianot får mig just nu att känna både hjärta och smärta om man kan säga så. Det är så fint och vackert och allt, men det är ändå så otroligt sorgligt. Dessutom har vissa låtar en konstig betydelse.

Helgen har varit fin som en rullgardin. Dock känns det som om jag äter hela tiden och som om jag äter mycket varje gång. Vad göra?!

Orkar inte försöka komma upp med en rad olika passande ord. Här kommer det en serie bilder.