tisdag kväll i november

Vem är det som egentligen bär allt ansvar för dom i mångt och mycket hemska ting som bestämt sig för att existera nära? Jag talar om de hemska ting som vissa människor klarar av att bilda en slags distans till men som andra tar till sig på ett förödande sätt, ett sätt som för många blir direkt nedbrytande.

Idag kom jag hem efter jobbet och var ett vrak. Jag var trött, förtvivlad, hungrig, arg... listan kan göras oändlig.
Hemma låg min syster i soffan och glodde på tv, skönt såg det ut att vara. Så skönt att jag var tvungen att förstöra genom att säga någonting som satte igång ett ännu pågående oväder som ligger och oroar över våra båda skallar.

Hon ligger i sin säng nu och ska snart sova. Hon är så klart jätteförbannad på mig.
Jag ligger i min säng och ska snart sova. Jag tycker så klart synd om mig själv eftersom jag vet att jag bär det största ansvaret för att det som idag hände, faktiskt hände. Jag bär ansvar för att hon blev arg och irriterad på mig. Jag bär ansvar för att hon blev upprörd nästan fram till några tårars genombrott. För några timmar sedan kändes det som om vetskapen om att jag bär ansvaret inte spelade någon roll, men nu är det klart att det spelar roll.
Imorgon ska jag be om ursäkt, samtidigt som jag hoppas att jag nästa gång tänker på det där ansvaret och kanske ser till att ta det innan skadan är skedd.

Likna mitt ansvar vid medias. Det har gått så långt att jag inte ser något som helst spår av ansvar, för det mesta, hos någon "ansvarig" utgivare. Det enda jag läser (mellan raderna) är ord som "hysteri" och "pengar". Det är sorgligt att dessa ord passar så bra ihop som dom uppenbarligen gör. Det är ett så fruktansvärt fult och enligt mig, oetiskt spel dessa medier spelar med andra människors liv.
Låt mig presentera en ansvarig utgivares att-göra-idag-lista:
1. Skapa någon form av hysteri.
2. Skryt om att hysterin skapades av min tidning (läs: företag!).
3. Vända hysterin så att människor betalar för att få läsa den egentliga "sanningen".
4. Håll på lite fram och tillbaka så att människor blir totalt panikslagna och köper varje dag det som sägs/skrivs av mig och mina medarbetare.
5. Glöm ej att tillslut undervärdera hysterin som tidigare skapats för att sedan framstå som klokare än många andra (läs: alla gamla och nyvunna läsare som köpt... allt.)
Ansvar. Man kanske borde få lära sig lite mer om sådana saker, eller slopa dom helt.
Kommentarer
Rasmus:

Man får vara sig själv och tänka på alla andra som hysteriska. Det är ett ansvar och då är man som media. Fint skrivet : )

2009-11-11 @ 02:45:50


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0