Smög till Katarina på förmiddagen, det var mycket trafik.
Vi åkte och handlade till hennes nya familj, det var roligt, det tyckte Katarina också fastän hon kanske inte vill erkänna det. Hon tycker nog att det är ohälsosamt för mig att få ett slags storhetsvansinne.

Idag mina vänner, idag har varit en bra dag this far. Jag lämnade bil hos mor och cyklade hem (FAAN VAD BAKEN GÖR ONT) och jag är så förvirrad. Alla som faktiskt sett delar av min bak, om inte hela, vet att den inte är benig eller speciellt liten men ändå känns det nu, när jag sitter på min mjuka säng, som att den endast består av skinn och ben. Det kanske är sadelns fel... vad vet jag?
Idag är en bra dag. När jag kom hem fick jag tag på (läs: fick hon tag på) Carina från stället där jag arbetade i sommar och dom behöver mig, dom vill ha mig. Jag är så snäll så jag låter mig användas och det med start på måndag. Nu känner jag att jag kan köpa ett fult busskort för alla världens pengar för att jag vet att jag kommer att få tillbaka en stor del! Underbart.

Imorgon mina vänner, imorgon är en bra dag.

Jag avslutar med att säga att den här kvinnan inte sjunger vackert, men att det är en fin melodi och att jag fick gåshud när jag och Katarina hörde den i bilen på väg hem till henne.

Blöt puss.