Lördag. Här sitter jag i min egen säng i mitt rum i mitt hus.
Hemma.
Det är en konstig känsla då jag numera ständigt våldgästar Årsta i veckorna.
Jag trivs, å som jag trivs. Jag hoppas bara att jag blir trivsen tillbaka. Att det är ömsesidigt alltså.
Det är en konstig känsla, den här påträngange ensamheten som nu sakta men säkert kommer i kapp en så här när midnatt snart står för dörren. Funderar på om det är värt att titta på något och vad något i så fall kan tänkas vara.
Det var ingen större idé att föreviga dagens Emelie så jag bjuder på en två veckor gammal.