Känslan som kryper längs ryggen känns igen och den är obehaglig och definitivt inte välkommen.
Jag har inte givit känslan något namn då jag så innerligt hoppats att vi inte skulle bli mer bekanta än vi blev förra gången jag befann mig i skolbänken.
Om jag bara inte hade blivit ifrågasatt hade jag nog redan gått vidare med det och bett om hjälp på annat håll, nu är det så fruktansvärt svårt att intala sig själv att det verkligen behövs. För gör det verkligen det? Behövs alltså.

Jag har idag fått beviljat studiemedel och det kommer väl om några dagar en första omgång.
Jag har idag betalat en räkning.
Jag har ätit en jättegod kiwi och med den tagit en bild som visas nedan. Även med min nya fina bok. Huva.