i'll always be true

Satt igår och avnjöt två öl i ett rätt mörkt rum med polis-ljus all over. Det var soft.

Satt för tio minuter sedan och tittade på Paul McCartney live från New York och kände bara en akut törst. Den största törsten släcktes (?) med några centimeter Baileys och den andra släcks just nu. När jag skriver här. Det var jag fruktansvärt sugen på att göra. Så vad fan ville jag skriva då? Jo jag tänkte väl skriva något skrikigt om att jag vill ha Beatles under min säng för att när jag vill kunna ta fram dom och snällt be dom säga att jag är världens snyggaste fan och att jag självklart ska få höra några låtar (som jag får varje gång jag ber dom komma fram). Det är nämligen så att det där jävla Spotify som är så bra till så mycket tyvärr gör så att jag inte orkar starta något annat program att lyssna på musik i, vilket i sin tur innebär att jag inte speciellt ofta lyssnar på de band som inte vill vara med på Spotify, däribland Beatles. Jag gillar dock att dom inte finns där. Väldigt mycket till och med.

Jag satt nere i fåtöljen med mitt glas Baileys och blev så nykär man kan bli. Please please me rullar i stereon och jag väntar på maten som jag till viss del gjort. Jag är hemma i Vårsta och det är fint att vara med familjen och det är precis var jag tänker göra ikväll. Bara vara.

Här är jag och min ca ett halvårs bebis:

Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0